mvhe.blogg.se

 

 

 

idag har vi vart i Luleå och handlat dom sista julklapparna, Hade köpt klart det mesta på IKEA.. Men alla uppskattar inte nyttoprylar! Var helt seriöst mer eller mindre rensat överallt. Tycker synd om dom stackars jävlarna som har ohandlat klapparna.

 

Mina "största" bekymmer var egentligen ungarnas julklappar, Moa's MLP har ju redan kommit på posten, men i julstrumpan ska dom få varsin pyjamas.. Då ska ni ju inte tro att det går att köpa vilken pyjje som helst, nej.. Casper vägrar nämligen OFTAST att använda kläder som inte innehåller Blixten McQueen.. Den jäveln som kom på den där filmen förtjänar minst sagt mjältbrand! Så sjuuuukt störande. Han har sockar, byxor, tröjor, tofflor, sängkläder, långkalsonger. skor.. -you name it, men Blixten. För att inte tala om hur dyrt det blir att köpa all den där jävla skiten som inte ens Moa kan använda sedan, Nä.. då ska fröken fräken ha Hello Kitty.. Ibland funderar man ju på varför man ska bli straffad på detta viset. Nåja.. Har då hittat det som jag skulle ha efter många om..

Casper ska ju nu även sluta med tutte.. Han har bestämt att han ska skicka dom med "ho-ho-bubben" till "pompenissana" så dom får sig några tuttar! I utbyte ska han då ha en lastbil från "bilar" som ska kunna ha andra bilar i den.. Var ju "lätt" att hitta.. man måste ju som ha i åtanke att ung-rasiken plockar sönder det mesta på 5 minuter för att sedan stortjuta för att det är trasigt.. TILL SLUT så hittade jag en sådan lastbil + bilar i Duplo! Hur smart som helst. Jag bara ser enkelheten i det hela! - In med skiten i vättmaskin lite då och då, Det går väl inte ens att ta sönder duplo tänker jag?! Helt perfekt :-)

 

Nu blir det sängen, tagga travet imorgon!
Dock ska jag jobba så jag har förstärknings-häst-skötare i form av Sandy:-)

 

 

 

 

 

 

 

Nu börjar det snart dra ihop sig till lucia, Då väntar luciatåg med Casper på dagis men även start med Jerker på hemmabanan! Nu är det dock isbana här i Boden, Känns spännande att han ska få starta med brodd vilket innebär en stor förändring i balansen.

 

Blir en fullspäckad vecka, men som tur är har Mats ledigvecka så vi har gott om tid.

 

Måndag blir det banjobb med Jerker, Klippning av häst på tisdag. Är i valen och kvalet om jag ska ge mig på en spårklippning på honom också eller om det blir helrakat. Han är redan klippt en gång i vinter innan vi opererade honom men nu ser han ut som en björn igen. Är alltid lika spännande att klippa Jerker.. Dock var han värre som hingst, då ville han brottas när man klippte bog, manke & framben + att han högg klippmaskinen när vi klippte huvudet. Spännande med andra ord.

 

Man brukar ju säga att hingsten "försvinner inte" i dom direkt när man kastrerar dom, Men på Jerker var det som att han fick en blixt i huvudet så vart han en "det" + en mamma & pappa-gris. Han var, kan man säga, väldigt hingstig. Finns många historier om Jerker, jag tror det är lättare att räkna upp vad han inte har gjort som hingst.

Det största problemet var väl egentligen att han åt så dåligt då stona var brunstiga och efterssom att han var klapphingst + leasinghäst så har vi fått "leva med det". Fick dock ett erbjudande om att köpa honom när vi ville operera honom (Efter att han hängde ut "paketet" i lopp) Så vi slog till direkt. Åkte med honom till Uleåborg där fantastiske Henrick Wickström utförde en buköppning på honom. Har nog aldrig vart så nervös i hela mitt liv. De flesta klapphingstar brukar tydligen ha kulan just ovanför den andra så den "åker ner" när man lägger dem upp och ner, Han sa redan innan han opererade att om kulan är långt inne i buken så är chansen ganska stor att den inte går att få ut. Men han lyckades "fiska ut den" även om den var högst upp i buken! Ni kan ju gissa hur glada vi var över det :-)

 

Färdigbabblat för idag, Fridens mina vänner!
(Moflos Jerker, Foto: Therese Kauppi)

 

Nu har det äntligen börjat komma lite snö här uppe i Boden, Ligger ca 10 cm snö på backen men ännu så har det inte fryst fast på backen så det går att köra häst ordentligt. Verkar bli mycket arbetskörning framöver.. men det gör absolut ingenting! Det är trevligt när det inte är allt för kallt.

 

Idag tänkte jag skriva litegrann om mina egna tankar ang. sned belastning på hästar.. Ett ämne jag är väldigt intresserad av. Nu är jag ju ABSOLUT ingen expert men vi har 2 hästar som drabbats av detta senaste åren. Tycker det är ett intressant ämne. Många hästar har detta problem utan att man ens ser det, Sen finns det ju också många fall som upptäcks i god tid, det säger jag inget om. MEN Många veterinärer missar det också!! Beror det på att vi "sitter och sover" när vi kör våra hästar? varför märker inte kuskar detta problem? varför missar Vetrinärerna detta vid hältutredningar?.. Vår vet. sa att om man tränar mycket backe tillexempel, så upptäcks dessa problem oftast inte, efterssom att hästen travar bra i lutning uppåt & neråt. Det är på plan backe problemen märks och upplevs då ofta bara som att hästen inte "flyter" så bra i travet och skylls ofta på att dom behöver frächas till lite. Detta problem är tydligen otoligt vanlig bland arbetshästar, liksom travhästar.

På våra hästar har denna "snedbelastning" upkommit på 2 olika sätt:

Häst nr 1: Travat illa till och från, uppkom i mitten av 2-årings säsongen, Framstod som hälta fram. Antog att det var en växtperiod. Gick till & från på butta. Såg en förbättring på 3-4 veckor, Problemet kom sedan tillbaka. Hittade orsaken vid vet. Undersökning hösten 2011. Hade inte uppmärksammats tidigare av equiterapeut. Märkte dock ömhet över korset efter behandling. Avtog dock efter 2-3 dagar i hage. Rehabtid: Ca 6 månader pga. att felet inte upptäcktes tidigare. Denna häst var då ca 10 cm sned i höften på längden & 3-4 cm på höjden. hade mest troligt uppkommit pga. fall i hagen enligt vet. Behandling: Metacam 14 dagar pga. att hästen avbelastat och spännt emot vid träning upplevdes ömhet i samtliga leder vid böjprov.. Sula under ena bakskon för att han var sk. "Låghalt" på detta ben, inte pga medfött fel, utan pga. snedbelastningen. Succesivt tunnare sula tills den åkte helt av. Grundträning påbörjades från och med första dagen på metacam. Sedan åtgärdades "det sista" med cortison i framkotor ca 4 månader efter första vet. besöket. Grundkonditionen fanns ju såklart där, Men muskelgrupper som tidigare inte använts kom helt plötsligt till användning, Därav måste det börjas om från början. Testade även equiterapi under andra veckan på metacam, Hästen upplevdes inte gilla detta längre så vi masserade själva efter varje arbetspass med maskin men även händer + linimentschampoo + täckning. Upplevde att detta fungerade bäst för oss på just den hästen. Även mycket hagvistelse under behandlingstiden. Hästen är nu fullt återställd och tävlar.

Häst nr 2: Aldrig travat illa, Har däremot "brutit" i vagnen under körning hemma & på banan ända sen hon var liten i låga farter, Under intervallträning har hon rätat upp sig. Har berott på orutin men har "straffat" sig senare. Har startat och detta beteende har vuxit bort efterssom. Kört henne med korrigeringsstång hemma för att hon inte ska komma undan och vrida på huvudet. Problemet kom sedan tillbaka efter vila på ca 3 veckor. Ingen ömhet i leder eller liknande vid böjprov. Märkte dock vid körning i skritt att hon hade avvikande rörelsemönster i bakauktionen. Vänster höft "gled" ner ca 5cm mer än den högra som upplevdes som "kort" i steget och tåade väldigt mycket på detta ben. Efter undersökning upptäckte vi samma problem som på häst nr 1, Har nu skott om denna häst med sula + börjat grundträna. Uppföljning sker.

Har försökt rita en "beskrivande" bild till er :-)

 

 

Idag är det en häst-fri dag, Då vi har bytt bort lite. Har vart ensam hemma med Moa sen igår kväll så vi har passat på att mysa lite. Sett hennes favoritfilm, gjort plättar & myst på morgonen. Såsmåningom ska hon åka till sin farmor & jag ska göra mig i ordning för kvällens bravader, Blir Julbord & show på Western Farm i goda vänners lag :-) Är väldigt taggad på maten framförallt (oförskämt ärligt men jag äääälskar julmat!)

 

tänkte berätta lite om Jerker idag, bara han som är kvar.
Mats har haft honom sen han var 1 år gammal, själv har jag aldrig riktigt tyckt om Jerker då han har varit så hingstig & gärna visat mig att han var det också..... nog om det... Har vart mycket strul fram och åter med honom, Men förra året så var vi till vet. Jan Alba som äntligen hittade felet. Han var då sne i en höft på höjden och längden. Så vi åtgärdade det och sedan var det som en ny häst. Dock så har han inte travat när han har startat för att han har vart så sjukt hingstig, spänd som en fjäder direkt han har sett en annan häst..

Men då fick vi erbjudande om att köpa honom så då gjorde vi det & åkte ögona böj till uleåborg och opererade honom (klapphingst). Kändes som en bra investering för han har blivit världens mysigaste häst + att han inte tuggar sönder täcken, benlindor, paddar m.m. & även presterat bra i träning & lopp sedan dess :-) Känns också extra skoj att det är Mats & min pappa som äger honom så dom får dela både framgångar & motgångar!

 

 

 

Idag lurade min vädergud mig, trodde att det skulle ösa ner snö nu hela natten men det avtog vid 5 tiden! vilken besvikelse. Har iallafall fått njuta lite av snön när vi körde häst idag. Ärtan fick premiärspringa med en kompis idag!

Har kört Disa i lokselen för första gången, Mats har skött den biten tidigare. Var ute och packade fast lite snö i hopp om att det ska komma lite mer så småningom.

Disa har vi haft sen hon var 3 månader gammal & hon har vart min lillgris ända sen dess! Mer bortskämd häst får man nog leta länge efter. Hon är en häst som säger till vad hon vill, när hon vill och hur det ska göras. Annars  skriker hon, stampar, slår med svansen, rally i hagen/spränger hagen. Om hon t.e.x inte vill vara ute i hagen (hon är en innehäst, om det finns sådana) Då blir det ett jävla liv.. antingen springer hon in själv..... eller så får man gå och hämta henne för att undvika att hon blir på dåligt humör i flera dagar, kan ibland även övergå i veckor...

Om man nu ska köra fröken fräken, så måste "the beast" först få gå ut i hagen... det är sant... Behövs dock inte på vintern för då vill hon inte ens gå ut..

 

Hursom så är hon lillgrisen & världens finaste om ni frågar mig :-)

 

 

 

 

Idag har jag fått lite heta tips av min lillasyster vad jag ska jiddra om, kom på ett väldigt bra ämne! Nämligen sirapen själv Ärtan!

 

Han är alltså jag & Mats första egna uppfödning. Ärtan är en såndär oturshäst som har lyckats med allt. Han fick en ink i tinningen när han var typ 3 månader. Därifrån kommer hans smeknamn "Ärtan", Den är dock bortbränd av vet. Men smeknamnet har stannat kvar. När han var 8 månader reste han över i stallet och slog skallen rätt i betonggolvet och fick hjärnskakning, Var helt säker på att han dog..  Iaf så ville inte vet. komma ut annat än om dom skulle avliva honom så vi fick dra in han i boxen och avvakta. Han fick heller inte några preparat av vet. pga blödningsrisken i huvudet. Så efter ca 4 timmar så ställde han sig upp. Sedan hade han noll och ingenting när det kommer till syn på högra ögat & ingen balans+ snett huvud. Hursom.. Vi fick ordinerat av vet. boxvila, ögondroppar + promenad en gång om dagen med stöd (bör tilläggas att vi ringde både distriktsvet. & privatpraktiserande). Efter ca 3 veckor var han så pass pigg så han kunde gå ut i hagen några timmar och efter 4 veckor kunde han tillomed hoppa över hagen... Så då skickade vi honom på hingstbete i kusmark i väntan på att han skulle piggna till. Nu har han full syn på ögat, är inte sne & även inkörd! Bör tilläggas att han har hunnit med en hovböld & lymfangit också!

Han är bara en såndär häst som lyckas med allt, Men han är en kanonfin individ och väldigt barnvänlig!

 

Ni läsare (Ni börjar ju vara ett par stycken nu, Får gärna komma med förslag om ämnen i mina inlägg)

 

Bjuder på en bilder då ärtan hade gjort sig illa, lillstackarn!

   

Jag säger som Gert fylking, ÄNTLIGEN! Mats har nu lyckats köra Ärtan själv utan "drama" dvs så skötte han sig exemplariskt igår. Han ligger dock på kraftigt minus idag.. Man kan ju inte vara klok 2 dagar i rad, misstänker kraftig schizofreni.. ve och fasa.. Enligt han så vart han förmodligen blåst på konfekten igår på förmiddagen.. Han tyckte att det var läge att försöka döda mig idag när jag skulle ta av han vintertäcket...

Hans bror Sune var ju också en "killerqueen" när det kom till maten. Samma med mamma Jojsan, så det kom ju inte som en chock att Ärtan skulle apa efter familje-traditionen "döds-hjälp". Skämt & sido så kan jag ju också tycka att man inte ska vara inne hos hästarna när dom får kraftfoder, men alla andra hundraförtioelva gånger har det ju gått bra då han är åt det "trögflytande" hållet. SJÄLVKLART så fick jag hämta en förlängd arm i form av en väldigt trevlig jula-sop (Kände mig som en såndär ponny-mamma från ponnyakuten) Stå där och trycka på herrn's inte allt för smickrade rumpa..

Mats kom in i stallet då han helt plötsligt såg ut som en försvarslös liten ekorre inne i boxen och var så snäll, Där stod han under sop-hot och såg så oskyldig ut.. så att ta av det sista spännet på täcket var inga problem för att sedan mumsa vidare på sin müsli ! Den lilla apan...

 

Idag fyller jag förövrigt år, yes.. 24 bast & Casper sjöng "jag mår illa" på morgonen när Mats försökte få honom att sjunga "jag må hon leva"! Det är kärlek det :-)

 

 

Fridens mina vänner !
Nedan : Spawn of Satan / Ärtan

foto : Sandra