mvhe.blogg.se

Igår var det tävling med hästarna på schemat! gick inge vidare. Bara bokstäver! Inte ens en nolla ;-) Men vi visste ju på förhand att det var en risk med ny kusk på Jerker + att Disa var uppanmäld till tänderna. Nåväl.. Bara att bryta ihop och komma igen! Båda såg/kändes fin iallafall. (innan dom galopperade ihjäl sig, hehe)

 

Idag är det dags igen, Veckans änme på "Travbloggar" på Facebook. vilket föredrar du ; remsele eller QH-sele ?

 

 

Gammal bild på Zolovår i stöttingen

 

 

 

Jag är med i gruppen "Travbloggar" på facebook. Veckans änme: Att förebygga skador
Hur gör ni för att förebygga skador, ex i ben osv.

Jag tror att de flesta gör på samma vis när det kommer till att förebygga skador hos häst, För lite helt enkelt! Skulle vi bara fokusera på att förebygga skador tror jag aldrig vi skulle "komma till start". Det sliter så OTROLIGT mycket på hästarna den sport vi håller på med så skadorna är ett faktum. DÄREMOT så tror jag det har mycket att göra med hur man har tränat hästen som unghäst tex. Har du kortat ned trakterna på din unghäst för att sträcka ut senorna? Gett bästa grovfodret från att den låg i mammans mage? Lösdrift ända tills 1½ års ålder?

Sen beror det ju på vad man tycker är en skada.

 

En skada för mig är tex. gaffelband, böjsena, lös benbit, spricka, fraktur.. Allt annat är ju egentligen inte skador utan normala förslitningar på hästen. Har du tex. en sned häst så är det oftast inte för att den är "akut skadad" (Ok, kan vara en lös benbit men det händer ju inte alla hästar) utan att man har kört med fel balans så hästen springer och skyddar. Vilket sedan resulterar i att du har en sned häst som i sin tur blir "ofärdig" i lederna pga. snedbelastning.

Ska man haka upp sig på allt sådant och rehabilitera hästen så får man nog rehabilitera den hela livet istället för att sätta på en sula och träna på och inom kort starta hästen. Då får man ju fråga sig själv: Ska jag ha en travhäst eller en häst att rehabilitera?

 

Vinter: Efter körning så duschas dom, masseras, linimenteras och lindas. Går sedan in i box. Dom är alltid ordentligt täckade både ute och inne för att undvika spända muskler pga att dom fryser. Är även oftast inne om det är kallare än -20

sommartid går de ute dygnet runt, men då går dom bara intervaller 2 gånger i veckan för utevistelsen sliter mycket på dem. Efter körning så duschas dom, masseras, linimenteras och lindas. Går sedan ut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har inte hunnit blogga kring jul & nyår, har vart bortrest till annandagen då vi har firat jul hos mina föräldrar & sedan sjuka barn på det (Är väldigt tidskrävande, tyvärr) Är tydligen någon influensa.. inte coolt.

 

Har hunnit göra en start med Jerka den 13 december, Ny balans & öppet huvudlag, vart lite spännande! Han kändes tydligen bra enligt kusken men han har fortfarande kvar lite "hingstfasoner" i loppen, Medförde en galopp efter 900m då han skulle trycka till för ledningen och sedan när han hittade benen igen fick han en vagn i magen & vart hängande i 3:e. På sista baksidan drog han till med en tjur-galopp till och sedan körde Ove på säkerhet så vi skulle få oss en slant men jag är SUPERNÖJD!

Nu är både han och Disa anmäld till lopp den 7:e januari i Boden. Spår 1 med Jerker känns ganska hett men lite minus på ny kusk då Ove inte kör denna tävlingsdag (Känns som vi har börjat hitta rätt på honom nu). Fick ju dock ingen duvunge, Ulf Ohlsson jollen.. så det luktar ledning såhär på förhand! Disa ska Mats själv köra så det blir spännande att se vad dom kan åstadkomma efter vila + väldigt hårt lopp, Men man tager vad man haver då det inte finns så mycket att välja på dom kommande månaderna vad gäller lopp. Tanken är att dom ska få starta på nu så gott det går om dom gör bra lopp.

 

Det var väl i korta drag summan av kardemumman.

Ärtan sköter sig fortfarande bra och känns enligt Mats fin. Han ser ju dock ut som en älgkalv och har svårt att hålla reda på benen om han går (bambi på hal is) Men så fort han får springa så ser han smällfin ut :-) OK, det var lite skryt!

Moflos Jerker (Foto: Carina Olofsson)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

idag har vi vart i Luleå och handlat dom sista julklapparna, Hade köpt klart det mesta på IKEA.. Men alla uppskattar inte nyttoprylar! Var helt seriöst mer eller mindre rensat överallt. Tycker synd om dom stackars jävlarna som har ohandlat klapparna.

 

Mina "största" bekymmer var egentligen ungarnas julklappar, Moa's MLP har ju redan kommit på posten, men i julstrumpan ska dom få varsin pyjamas.. Då ska ni ju inte tro att det går att köpa vilken pyjje som helst, nej.. Casper vägrar nämligen OFTAST att använda kläder som inte innehåller Blixten McQueen.. Den jäveln som kom på den där filmen förtjänar minst sagt mjältbrand! Så sjuuuukt störande. Han har sockar, byxor, tröjor, tofflor, sängkläder, långkalsonger. skor.. -you name it, men Blixten. För att inte tala om hur dyrt det blir att köpa all den där jävla skiten som inte ens Moa kan använda sedan, Nä.. då ska fröken fräken ha Hello Kitty.. Ibland funderar man ju på varför man ska bli straffad på detta viset. Nåja.. Har då hittat det som jag skulle ha efter många om..

Casper ska ju nu även sluta med tutte.. Han har bestämt att han ska skicka dom med "ho-ho-bubben" till "pompenissana" så dom får sig några tuttar! I utbyte ska han då ha en lastbil från "bilar" som ska kunna ha andra bilar i den.. Var ju "lätt" att hitta.. man måste ju som ha i åtanke att ung-rasiken plockar sönder det mesta på 5 minuter för att sedan stortjuta för att det är trasigt.. TILL SLUT så hittade jag en sådan lastbil + bilar i Duplo! Hur smart som helst. Jag bara ser enkelheten i det hela! - In med skiten i vättmaskin lite då och då, Det går väl inte ens att ta sönder duplo tänker jag?! Helt perfekt :-)

 

Nu blir det sängen, tagga travet imorgon!
Dock ska jag jobba så jag har förstärknings-häst-skötare i form av Sandy:-)

 

 

 

 

 

 

 

Nu börjar det snart dra ihop sig till lucia, Då väntar luciatåg med Casper på dagis men även start med Jerker på hemmabanan! Nu är det dock isbana här i Boden, Känns spännande att han ska få starta med brodd vilket innebär en stor förändring i balansen.

 

Blir en fullspäckad vecka, men som tur är har Mats ledigvecka så vi har gott om tid.

 

Måndag blir det banjobb med Jerker, Klippning av häst på tisdag. Är i valen och kvalet om jag ska ge mig på en spårklippning på honom också eller om det blir helrakat. Han är redan klippt en gång i vinter innan vi opererade honom men nu ser han ut som en björn igen. Är alltid lika spännande att klippa Jerker.. Dock var han värre som hingst, då ville han brottas när man klippte bog, manke & framben + att han högg klippmaskinen när vi klippte huvudet. Spännande med andra ord.

 

Man brukar ju säga att hingsten "försvinner inte" i dom direkt när man kastrerar dom, Men på Jerker var det som att han fick en blixt i huvudet så vart han en "det" + en mamma & pappa-gris. Han var, kan man säga, väldigt hingstig. Finns många historier om Jerker, jag tror det är lättare att räkna upp vad han inte har gjort som hingst.

Det största problemet var väl egentligen att han åt så dåligt då stona var brunstiga och efterssom att han var klapphingst + leasinghäst så har vi fått "leva med det". Fick dock ett erbjudande om att köpa honom när vi ville operera honom (Efter att han hängde ut "paketet" i lopp) Så vi slog till direkt. Åkte med honom till Uleåborg där fantastiske Henrick Wickström utförde en buköppning på honom. Har nog aldrig vart så nervös i hela mitt liv. De flesta klapphingstar brukar tydligen ha kulan just ovanför den andra så den "åker ner" när man lägger dem upp och ner, Han sa redan innan han opererade att om kulan är långt inne i buken så är chansen ganska stor att den inte går att få ut. Men han lyckades "fiska ut den" även om den var högst upp i buken! Ni kan ju gissa hur glada vi var över det :-)

 

Färdigbabblat för idag, Fridens mina vänner!
(Moflos Jerker, Foto: Therese Kauppi)

 

Nu har det äntligen börjat komma lite snö här uppe i Boden, Ligger ca 10 cm snö på backen men ännu så har det inte fryst fast på backen så det går att köra häst ordentligt. Verkar bli mycket arbetskörning framöver.. men det gör absolut ingenting! Det är trevligt när det inte är allt för kallt.

 

Idag tänkte jag skriva litegrann om mina egna tankar ang. sned belastning på hästar.. Ett ämne jag är väldigt intresserad av. Nu är jag ju ABSOLUT ingen expert men vi har 2 hästar som drabbats av detta senaste åren. Tycker det är ett intressant ämne. Många hästar har detta problem utan att man ens ser det, Sen finns det ju också många fall som upptäcks i god tid, det säger jag inget om. MEN Många veterinärer missar det också!! Beror det på att vi "sitter och sover" när vi kör våra hästar? varför märker inte kuskar detta problem? varför missar Vetrinärerna detta vid hältutredningar?.. Vår vet. sa att om man tränar mycket backe tillexempel, så upptäcks dessa problem oftast inte, efterssom att hästen travar bra i lutning uppåt & neråt. Det är på plan backe problemen märks och upplevs då ofta bara som att hästen inte "flyter" så bra i travet och skylls ofta på att dom behöver frächas till lite. Detta problem är tydligen otoligt vanlig bland arbetshästar, liksom travhästar.

På våra hästar har denna "snedbelastning" upkommit på 2 olika sätt:

Häst nr 1: Travat illa till och från, uppkom i mitten av 2-årings säsongen, Framstod som hälta fram. Antog att det var en växtperiod. Gick till & från på butta. Såg en förbättring på 3-4 veckor, Problemet kom sedan tillbaka. Hittade orsaken vid vet. Undersökning hösten 2011. Hade inte uppmärksammats tidigare av equiterapeut. Märkte dock ömhet över korset efter behandling. Avtog dock efter 2-3 dagar i hage. Rehabtid: Ca 6 månader pga. att felet inte upptäcktes tidigare. Denna häst var då ca 10 cm sned i höften på längden & 3-4 cm på höjden. hade mest troligt uppkommit pga. fall i hagen enligt vet. Behandling: Metacam 14 dagar pga. att hästen avbelastat och spännt emot vid träning upplevdes ömhet i samtliga leder vid böjprov.. Sula under ena bakskon för att han var sk. "Låghalt" på detta ben, inte pga medfött fel, utan pga. snedbelastningen. Succesivt tunnare sula tills den åkte helt av. Grundträning påbörjades från och med första dagen på metacam. Sedan åtgärdades "det sista" med cortison i framkotor ca 4 månader efter första vet. besöket. Grundkonditionen fanns ju såklart där, Men muskelgrupper som tidigare inte använts kom helt plötsligt till användning, Därav måste det börjas om från början. Testade även equiterapi under andra veckan på metacam, Hästen upplevdes inte gilla detta längre så vi masserade själva efter varje arbetspass med maskin men även händer + linimentschampoo + täckning. Upplevde att detta fungerade bäst för oss på just den hästen. Även mycket hagvistelse under behandlingstiden. Hästen är nu fullt återställd och tävlar.

Häst nr 2: Aldrig travat illa, Har däremot "brutit" i vagnen under körning hemma & på banan ända sen hon var liten i låga farter, Under intervallträning har hon rätat upp sig. Har berott på orutin men har "straffat" sig senare. Har startat och detta beteende har vuxit bort efterssom. Kört henne med korrigeringsstång hemma för att hon inte ska komma undan och vrida på huvudet. Problemet kom sedan tillbaka efter vila på ca 3 veckor. Ingen ömhet i leder eller liknande vid böjprov. Märkte dock vid körning i skritt att hon hade avvikande rörelsemönster i bakauktionen. Vänster höft "gled" ner ca 5cm mer än den högra som upplevdes som "kort" i steget och tåade väldigt mycket på detta ben. Efter undersökning upptäckte vi samma problem som på häst nr 1, Har nu skott om denna häst med sula + börjat grundträna. Uppföljning sker.

Har försökt rita en "beskrivande" bild till er :-)

 

 

Idag är det en häst-fri dag, Då vi har bytt bort lite. Har vart ensam hemma med Moa sen igår kväll så vi har passat på att mysa lite. Sett hennes favoritfilm, gjort plättar & myst på morgonen. Såsmåningom ska hon åka till sin farmor & jag ska göra mig i ordning för kvällens bravader, Blir Julbord & show på Western Farm i goda vänners lag :-) Är väldigt taggad på maten framförallt (oförskämt ärligt men jag äääälskar julmat!)

 

tänkte berätta lite om Jerker idag, bara han som är kvar.
Mats har haft honom sen han var 1 år gammal, själv har jag aldrig riktigt tyckt om Jerker då han har varit så hingstig & gärna visat mig att han var det också..... nog om det... Har vart mycket strul fram och åter med honom, Men förra året så var vi till vet. Jan Alba som äntligen hittade felet. Han var då sne i en höft på höjden och längden. Så vi åtgärdade det och sedan var det som en ny häst. Dock så har han inte travat när han har startat för att han har vart så sjukt hingstig, spänd som en fjäder direkt han har sett en annan häst..

Men då fick vi erbjudande om att köpa honom så då gjorde vi det & åkte ögona böj till uleåborg och opererade honom (klapphingst). Kändes som en bra investering för han har blivit världens mysigaste häst + att han inte tuggar sönder täcken, benlindor, paddar m.m. & även presterat bra i träning & lopp sedan dess :-) Känns också extra skoj att det är Mats & min pappa som äger honom så dom får dela både framgångar & motgångar!

 

 

 

Idag lurade min vädergud mig, trodde att det skulle ösa ner snö nu hela natten men det avtog vid 5 tiden! vilken besvikelse. Har iallafall fått njuta lite av snön när vi körde häst idag. Ärtan fick premiärspringa med en kompis idag!

Har kört Disa i lokselen för första gången, Mats har skött den biten tidigare. Var ute och packade fast lite snö i hopp om att det ska komma lite mer så småningom.

Disa har vi haft sen hon var 3 månader gammal & hon har vart min lillgris ända sen dess! Mer bortskämd häst får man nog leta länge efter. Hon är en häst som säger till vad hon vill, när hon vill och hur det ska göras. Annars  skriker hon, stampar, slår med svansen, rally i hagen/spränger hagen. Om hon t.e.x inte vill vara ute i hagen (hon är en innehäst, om det finns sådana) Då blir det ett jävla liv.. antingen springer hon in själv..... eller så får man gå och hämta henne för att undvika att hon blir på dåligt humör i flera dagar, kan ibland även övergå i veckor...

Om man nu ska köra fröken fräken, så måste "the beast" först få gå ut i hagen... det är sant... Behövs dock inte på vintern för då vill hon inte ens gå ut..

 

Hursom så är hon lillgrisen & världens finaste om ni frågar mig :-)

 

 

 

 

Idag har jag fått lite heta tips av min lillasyster vad jag ska jiddra om, kom på ett väldigt bra ämne! Nämligen sirapen själv Ärtan!

 

Han är alltså jag & Mats första egna uppfödning. Ärtan är en såndär oturshäst som har lyckats med allt. Han fick en ink i tinningen när han var typ 3 månader. Därifrån kommer hans smeknamn "Ärtan", Den är dock bortbränd av vet. Men smeknamnet har stannat kvar. När han var 8 månader reste han över i stallet och slog skallen rätt i betonggolvet och fick hjärnskakning, Var helt säker på att han dog..  Iaf så ville inte vet. komma ut annat än om dom skulle avliva honom så vi fick dra in han i boxen och avvakta. Han fick heller inte några preparat av vet. pga blödningsrisken i huvudet. Så efter ca 4 timmar så ställde han sig upp. Sedan hade han noll och ingenting när det kommer till syn på högra ögat & ingen balans+ snett huvud. Hursom.. Vi fick ordinerat av vet. boxvila, ögondroppar + promenad en gång om dagen med stöd (bör tilläggas att vi ringde både distriktsvet. & privatpraktiserande). Efter ca 3 veckor var han så pass pigg så han kunde gå ut i hagen några timmar och efter 4 veckor kunde han tillomed hoppa över hagen... Så då skickade vi honom på hingstbete i kusmark i väntan på att han skulle piggna till. Nu har han full syn på ögat, är inte sne & även inkörd! Bör tilläggas att han har hunnit med en hovböld & lymfangit också!

Han är bara en såndär häst som lyckas med allt, Men han är en kanonfin individ och väldigt barnvänlig!

 

Ni läsare (Ni börjar ju vara ett par stycken nu, Får gärna komma med förslag om ämnen i mina inlägg)

 

Bjuder på en bilder då ärtan hade gjort sig illa, lillstackarn!

   

Jag säger som Gert fylking, ÄNTLIGEN! Mats har nu lyckats köra Ärtan själv utan "drama" dvs så skötte han sig exemplariskt igår. Han ligger dock på kraftigt minus idag.. Man kan ju inte vara klok 2 dagar i rad, misstänker kraftig schizofreni.. ve och fasa.. Enligt han så vart han förmodligen blåst på konfekten igår på förmiddagen.. Han tyckte att det var läge att försöka döda mig idag när jag skulle ta av han vintertäcket...

Hans bror Sune var ju också en "killerqueen" när det kom till maten. Samma med mamma Jojsan, så det kom ju inte som en chock att Ärtan skulle apa efter familje-traditionen "döds-hjälp". Skämt & sido så kan jag ju också tycka att man inte ska vara inne hos hästarna när dom får kraftfoder, men alla andra hundraförtioelva gånger har det ju gått bra då han är åt det "trögflytande" hållet. SJÄLVKLART så fick jag hämta en förlängd arm i form av en väldigt trevlig jula-sop (Kände mig som en såndär ponny-mamma från ponnyakuten) Stå där och trycka på herrn's inte allt för smickrade rumpa..

Mats kom in i stallet då han helt plötsligt såg ut som en försvarslös liten ekorre inne i boxen och var så snäll, Där stod han under sop-hot och såg så oskyldig ut.. så att ta av det sista spännet på täcket var inga problem för att sedan mumsa vidare på sin müsli ! Den lilla apan...

 

Idag fyller jag förövrigt år, yes.. 24 bast & Casper sjöng "jag mår illa" på morgonen när Mats försökte få honom att sjunga "jag må hon leva"! Det är kärlek det :-)

 

 

Fridens mina vänner !
Nedan : Spawn of Satan / Ärtan

foto : Sandra

 

 

Nu börjar det vara ett par dagar sen jag skrev här igen, MEN då fick vi den strålande idén att köra Ärtan idag, för andra gången i vagn, Det blir ett strålande ämne för dagens blogginlägg!

 

Som jag har berättat tidigare så är Ärtan en väldigt tuff kille, Han var extra tuff idag igen.. Selade på honom denna gången med rockarden för tanken var då att vi skulle testa köra lite ensam utan ledhjälp. Sagt och gjort, när Mats hade gått med han ca 800m så var det dags, Han var lite för cool för sitt eget bästa och kaxig i grimskaft så vi testade trava några hundra meter och sedan knäppte Mats lös "vilddjuret", han är typ sverigest största fjant.. Vi travade upp till "första vändplan" ca 1,5 km, Sedan hoppade Mats av och höll i han och hjälpte mig att styra kosan runt med destination hemåt, Han skötte sig utmärkt! När vi väl kom ner till vägen och skulle gira hemmåt så var han tuff igen, gick emot tömmen och var enligt sin mening en RIKTIG tuffing. Då kom vi till det här scenariot igen, då jag talade om för herrn att han var tvungen att svänga för att undvika krondiket på höger sida.. Han var dock aldeles för tuff för att lyssna, så han tappade balansen och gled ner i diket för att sedan stanna där.. Tittade på mig och undrade "vafan var det där bra för?" Ja.. Då satt jag i vagnen på vägen och hästskrället stod i diket och chillade, Ni ska ju inte tro att han överhuvudtaget jagade upp sig, Nej.. han kan inte erkänna att HAN har gjort fel, så då stod han där och tjurade likt en åsna. Mats klättrade ner till han och höll i han för säkerhets skull och vi dividerade hur vida vi skulle lösa problemet att få upp han på vägen igen. Kom fram till att bästa lösningen var att sela av och leda upp honom & sedan sela på igen och traska hem med åbäket. Sagt och gjort.. Mats drog i huvudet och jag puttade på rumpan för att få upp honom... Sedan selade vi om vagnen och gick med honom hem. 

 

Vill även UNDERSTRYKA att allt skedde i kontrollerade former och att om hästen inte var så trygg & stabil som han är så hade vi aldrig ens försökt köra honom ensam redan på 2:a turen med vagn. 

 

Fridens mina vänner!

(Bjuder på en bild på Ärtan & Casper från i vintras)

Mats har vart på bilverkstaden med "the pearl" idag (våran relativt nya bil) Den har nämligen haft ett litet missljud + gett ifrån sig lite mer avgaser än vanligt, eller ja, det har praktist taget sett ut som om någon har tänt eld på skiten.. Charmig som jag är så hade jag befallit honom att åka in och kolla så ingenting var trasigt, för vem vill väl sitta strandad på vägen i en kall ford med skinnklädsel?! diagnosen då? - Det är eran dieselvärmare som är igång... Kände mig LAGOMT klämcheck när jag fick erkänna att jag hade OTROLIGT fel.. 

 

Men, Snäll som jag är så fick Mats som plåster på såren sko "Ärtan" bak & brodda om fram på morgonen innan vi släppte ut hästarna -för att undvika trafikstockning på gårdsplan! Sedan åkte vi till travet & jag jobbade medans de andra åt lite hamburgare & gjorde kväll i stallet.

 

Igår kväll hittade jag & min lillasyster "the green mile" på kalan 11, vilken pärs att se den filmen.. jag hann då göra minst 13 hets-flätor i håret medans Sandra hets-tryckte halva godisskålen, men visst.. den slutade precis likadant som alla andra hundrafemmtielda gånger vi sett den med att "the good guy" blir grillad som fan. 

 

 

Tänka sig att vi har blivit välsignade med skitväder nu hela hösten. Ja, jag kallar det höst för vinter blir det inte förän snön kommer! Det är så sjukt tråkigt, såvida man inte har en smått efterbliven 1-års hingst.. (han är väldigt tuff & absolut ingen mamma-gris)

Imorse fick vi oss ett gott skratt, Ärtan (smickrande smeknamn) valde att vara en tuff kille när vi skulle gå ut i hagen, jag försökte i sansad ton påpeka för herr'n att det är snorhalt ute.. Men vad är det man säger om "tomma lador"?.. Han tågade på och var tuffare än aldrig förr, för att sedan sätta sig ned.. ofrivilligt.. sedan lägga sig och stirra på mig med den där blicken, ni vet.. - kryddad med Magnus Uggla attityd, "vad fa-aan"

Den överlägsna attityden var som bortspolad när han sedan ställde sig upp med rådjursögon likt bambi's... Nu var det SYND om honom! Behöver jag ens påpeka att vi fick bogsera honom in från hagen? Mats fick ta i huvudet, jag puttade på bakdelen & styrde med svansen. Jag tror verkligen han kände sig som den "coola killen" när vi drog honom (förövrigt stillastående) över isen in till stallet.. 

 

NU ska jag däremot laga en pangmiddag med potatisgratäng & kotletter i ugn, MUUUMS!

(bjuder på en Ärtan-bild foto: Sandra)

 

 

Har blivit övertalad av min lillasyster att börja skriva blogg igen, Har inte känt mig så "sugen" på det de senaste åren. Har inte velat dela med mig av min vardag till någon annan än mina närmaste. MEN.. nu är jag redo att kasta mig ut i bloggandet igen! Kanske lite privatare än innan dock ;-)

Kommer förmodligen prata mest häst, mat & kids!

 

..påtal om häst så satt vi "Ärtan" (e. paul november) i vagn första gången igår, han har ju hamnat på efterkälke iomed att han gjorde sig illa i våras, lång historia kort så reste han över i stallet och fick hjärnskakning, Känns bra att han äntligen är på G! Disa har sin omtalade vintervila, hon har fått gå i hage nu i 15 dagar och nu börjat få skritta med tungvagn för att sedan styrketräna tills snön kommer. Jerker han har det bara gött efter sin start i söndags, var ute och skrittade honom 1 timme igår och han var piggelin så vi siktar väl på att träna mot start i mitten på december igen! 

 

nu ska jag trycka i mig en kebabfavorit från MILANO & sedan till stallet.